Allt börjar med kroppen som samtida neurovetenskap säger till oss: vår självkänsla är förankrad i sambandet med våra kroppar (Kolk van der, B. 2015). Att känna sig själv kräver förmågan att känna och tolka våra fysiska förnimmelser, och utifrån denna förståelse kan vi navigera säkert och förstärkande genom livet. Som Bessel van der Kolk säger i sin bok ”The Body Keeps the Score”: ”Du kan vara helt ansvarig för ditt liv endast om du kan erkänna din kropps verklighet, i alla dess viscerala dimensioner.” Våra kroppar lagrar alla våra erfarenheter, tidigare, senaste, nuvarande, även de vi inte kan minnas mentalt. Allt som vi har upplevt stannar kvar i vår kropps minne och skapar ett allmänt fysiologiskt tillstånd, en viss känslighet för specifika stimuli, en nivå av spänning eller avslappning, en känsla av säkerhet eller fara, en speciell längtan och sökande efter anknytning eller tvärtom en tendens att isolera och dra sig undan. Alla våra känslor översätts i själva verket till kemiska reaktioner i våra kroppar och styrs av det komplexa samarbetet mellan signalsubstanser och hormoner. Charles Darwin (1998) skriver om däggdjurs känslor (alltså människor) som rotade i biologin, och han ser dem som en väsentlig källa till motivation för att initiera handling. Det latinska ordet för känslor är ”emovere” – vilket betyder att flytta ut, därför ger våra känslor handling och riktning till vad vi än gör, främst genom vårt ansikte och kropp. Ansiktsuttrycken och fysiska rörelser återspeglar vårt mentala tillstånd och vår avsikt till andra.

Kärnan i att återta vår självkänsla är medvetenhet. Kroppsmedvetenheten sätter oss i kontakt med vår inre värld. Det enkla faktum att observera vad vi än upplever, vare sig det är stress, frustration eller nervositet, hjälper oss att ändra vårt perspektiv, vilket öppnar upp utrymmet för nya beteendemöjligheter istället för våra vanliga automatiska reaktioner. Redan i tidig ålder utvecklar vi ett personligt sätt att relatera och interagera med världen, allt eftersom tiden går utvecklar vi beteende- och tankemönster (de flesta av dem utvecklas som överlevnadsstrategier), vilket får oss att reagera på ett automatiskt fördefinierat sätt i nuet. Istället för att agera reagerar vi, istället för att skapa undviker vi. Att växa upp och bli vuxen innebär att lära sig att ta ansvar. Gabor Mate (2019) ser det som ”förmågan att reagera med medvetenhet om omständigheterna i våra liv, snarare än att bara reagera.” För honom är detta ett sätt att vara ansvarig för våra liv, och han går vidare och säger att ”verkligt ansvar börjar med självmedvetenhet”.

Naturligtvis finns det svåra känslor som de flesta skulle föredra att inte uppleva, och skulle välja att undvika, men det finns också upplevelser som är överväldigande. I dessa situationer är våra kroppar mycket kloka och aktiverar omedelbart överlevnadsstrategier (såsom dissociation, bedövning och frysning bland annat) som hjälper oss att hålla oss vid liv. Kostnaden för dessa strategier är svår på lång sikt. Till exempel minskar bedövning medvetenheten om vårt inre landskap och våra upplevelser, och med detta tappar vi också känslan av att vara fullt sensuellt levande. Å andra sidan, att försöka undvika känslor eller förnimmelser i våra kroppar gör oss mer benägna att känna oss överväldigade av dem; att förstå vad och varför vi känner på ett visst sätt kan hjälpa oss att välja hur vi vill agera, istället för att bara ge efter för de intensiva tidigare invanda beteendemönstren. Mindfulness är ett viktigt verktyg för att hjälpa oss att uppmärksamma vår inre upplevelse, våra kroppsliga förnimmelser, och känna igen våra känslors övergående karaktär, lägga märke till flödet av våra känslor och därmed öka vår kontroll över dem.

Ny forskning inom neurovetenskap visar ”att det enda sättet vi kan förändra hur vi känner är genom att bli medvetna om vår inre upplevelse och lära oss att bli vän med det som pågår inom oss själva.” (Kolk, van der B. 2015). Det är en process för att återupprätta äganderätten till vår kropp och själ – till vårt jag, som Kolk säger ”endast genom att komma i kontakt med din kropp, genom att ansluta visceralt med dig själv, kan du återfå en känsla av vem du är, dina prioriteringar och värderingar”.

Det finns flera övningar man kan göra för att bli medveten om vad man känner, för att låta känslorna vara utan att bli överväldigad, skämmas eller frustrerad, men de väsentliga stegen är följande:

1. Att hitta sätt att hålla sig lugn och fokuserad
2. Lär dig att behålla det lugnet när du möter bilder, tankar eller förnimmelser som triggar tidigare minnen
3. Att vara medveten om nuet, i ett tillstånd av liv och meningsfullt engagemang med andra
4. Att vara helt ärlig mot dig själv.

Vi har förmågan att hantera mycket svåra och intensiva känslor, men det som hjälper mest är att förbli medveten om att det vi upplever hela tiden förändras. Det händer ofta att när vi upplever en svår känsla har vi intrycket att den kommer att stanna hos oss för alltid, vi glömmer att den är övergående. Att komma ihåg att allt vi upplever är i ett flöde, tankar, känslor och känslor, kommer och går, de är övergående, och vi kan välkomna in dem som gäster, i vetskap om att de bara besöker, som Rumi säger i sin vackra dikt The Guest House:

Att kunna se våra svåra upplevelser och känslor som ”guider från bortom” som har gåvor i form av läror till oss, är ett tecken på mognad och visdom, att vara ödmjuk och redo att lära av livet, för att bli den bästa versionen av oss själva.

Att träna mindfulness lugnar ner det sympatiska nervsystemet, så att du är mindre benägen att kastas in i fight-or-flight-läge. Som Peter Levine (1997) säger: ”Det förflutna spelar ingen roll när vi lär oss att vara närvarande, varje ögonblick blir nytt och kreativt” och lyfter fram kraften i att bli vän med våra känslor och alla upplevelser vi bär inuti våra kroppar.

Funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or the ANPCDEFP. Neither the European Union nor the ANPCDEFP can be held responsible for them.