Självmedkänsla
Ordet medkänsla kommer från latin, termen syftar på hur vi är med (com) lidande (passion). Det hjälper oss att få kontakt med de andra på ett icke-dömande sätt, att vara med dem genom deras lidande, men inte försöka rädda dem eller lösa deras problem, utan lita på deras förmågor och resurser för att göra det. Det hjälper oss också att inse att lidande, misslyckande och ofullkomlighet är en del av den gemensamma mänskliga upplevelsen, och det är värdefulla lärdomar att dra av dessa utmanande upplevelser.
6 komponenter av medkänsla
Medkänsla är en dygd, en egenskap som för oss samman i en förbindelse från hjärta till hjärta. Det finns tre huvudelement av medkänsla: mindfulness, gemensam mänsklighet och vänlighet (Neff, K. 2023). Det finns en universalitet i vår mänskliga upplevelse, både när det kommer till vackra eller svåra stunder, och att bli medveten om denna princip om vår delade mänsklighet hjälper oss att utveckla medkänsla, att inte känna oss isolerade eller annorlunda, att inte känna att vi är de enda går igenom en viss situation, men den delas, den levs på olika sätt eller vid olika tidpunkter av alla människor. Detta kan hjälpa oss att ta till oss känslan av tillhörighet och samhörighet.
Medkänsla är en värdefull resurs, att vända den mot oss själva kan förbättra kvaliteten på vårt liv, men kan också underlätta tillgången till våra interna resurser. Som Neff (2023) säger ”självmedkänsla avser att vara stödjande mot sig själv när man upplever lidande eller smärta – vare sig det orsakas av personliga misstag och otillräckligheter eller yttre utmaningar i livet”. Den har 6 komponenter: självvänlighet kontra självbedömning, vanlig mänsklighet kontra isolering och mindfulness kontra överidentifiering (Neff, K. 2023).
- Självvänlighet innebär att sätta stopp för självkritiken och möta oss själva med genuin omsorg, till exempel – att stanna upp för ett ögonblick för att erkänna ”det här (det jag går igenom) är riktigt jobbigt, hur kan jag bäst ta hand om mig själv i dessa ögonblick? Vad behöver jag?”. Det är ett sätt att vara känslomässigt tillgänglig för oss själva.
- Den gemensamma mänsklighetsprincipen hjälper oss att få kontakt med andra, snarare än att känna oss isolerade. När vi gör något ”fel”, eller kämpar, tenderar vi att isolera oss och skämmas, och på så sätt skilja oss mer från de andra och det känslomässiga stöd vi kan få.
- Mindfulness är det förhållningssätt som hjälper oss att komma närmare vår egen smärta, att bli medvetna om den, utifrån ett objektivt perspektiv. Mindfulness är en typ av balanserad medvetenhet som varken undviker eller överdriver obehaget av vår nutidsupplevelse (Shapiro et al. 2006). Vi behöver denna medvetenhet för att kunna hantera våra kamper och gå bortom dem. Att undvika våra känslor och smärta löser inte problemet, det skjuter bara upp det.
Vi är ofta hårdare mot oss själva än mot någon annan, ställer orealistiska förväntningar och bildar negativa självbilder som har sina rötter i barndomens övertygelser. Som barn trodde vi kanske att vi var ansvariga för allt omkring oss, vilket skapade en falsk bild som fortfarande påverkar hur vi ser på oss själva idag. Att läka denna inre relation är avgörande för att bygga självförtroende och omfamna vårt autentiska jag. Genom att använda verktyg som icke-våldskommunikation (NVC) kan vi omformulera hård självkritik till medkännande, konstruktiv dialog, vilket gör att vi kan växa, lära av misstag och fatta beslut som gynnar vårt välbefinnande istället för att främja skuldkänslor eller skam.
Öva självmedkänsla
PAUS MED SJÄLVMEDKÄNSLA (Neff, K. 2023)
Kom ihåg en situation som är utmanande, tillåt dig själv att känna stressen eller lidandet som den händelsen medför. Kom ihåg de tre principerna för medkänsla: mindfulness, allmän mänsklighet och vänlighet.
- Mindfulness – erkänn svårigheten du befinner dig i och säg till dig själv – ”Det här är verkligen utmanande”, ”det här gör ont” eller ”det här är ett ögonblick av lidande”
- Gemensam mänsklighet – kom ihåg att ”lidande är en del av livet”, ”andra människor känner så här”
- Vänlighet – fråga dig själv ”Vad behöver jag höra just nu för att uttrycka vänlighet mot mig själv?” eller säg till dig själv ”Må jag lära mig att acceptera mig själv som jag är”, ”Får jag förlåta mig själv”, ”Må jag ha tålamod med mig själv”
Använd den här övningen när som helst du behöver, under hela dagen, eller när du reflekterar eller journalför, gör det till en vanlig övning för att lära dig att utveckla en annan berättelse och inre dialog.
BEHANDLA DIG SJÄLV SOM DIN BÄSTA VÄN
Börja med att tänka på din närmaste vän som går igenom en svår situation och mår riktigt dåligt över sig själv. Hur skulle du svara din vän i den här situationen (särskilt när du är som bäst)? Skriv ner dina tankar och tonfallet där du vanligtvis pratar med din vän.
Tänk på tillfällen då du kämpar och mår dåligt över dig själv. Hur talar du till dig själv? Vilken typ av tankar och ord använder du? Vad är tonfallet? Skriv ner dina reflektioner.
Läs båda texterna, märker du någon skillnad? Om ja, fråga dig själv varför? Vilka faktorer eller rädslor spelar in som får dig att behandla dig själv och andra så olika? Vad gör att du förtjänar en annan behandling än din vän?
Skriv en ny text, föreställ dig att du är din bästa vän, och du svarar dig själv på samma sätt som din vän. Vad förändrades? Hur skulle detta tillvägagångssätt förändras på det sätt du känner? Vad skulle hända om du behandlade dig själv som om du vore din bästa vän?
Resan till självupptäckt och autenticitet kan föra oss ansikte mot ansikte med många aspekter av oss själva, och vi kanske inte kommer att gilla dem alla, men det är nödvändigt att titta på dem med kärlek och medkänsla, för att bli medvetna om vem vi är, vad vi behöver, vad är vårt syfte och vad vi vill ge till världen vi lever i. Det är också avgörande att lära oss att motivera oss själva, att vara känslomässigt tillgängliga, att ha tålamod och vara snäll, som livet är fullt av osäkerhet och oväntade vändningar, som kan uppfattas som utmanande, men som ändå har potential att stödja personlig tillväxt.
DICLAIMER
Funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or the ANPCDEFP. Neither the European Union nor the ANPCDEFP can be held responsible for them.